Sökresultat

Ska EU:s bankunion innehålla en gemensam insättningsgaranti vid bankinlåning? Inom ramen för bankunionen har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om ett europeiskt insättningsgarantisystem för bankinlåning. Systemet syftar till att minska sårbarheten och förhindra panikuttag och en potentiell dominoeffekt om en bank får ekonomiska problem. Tanken är att systemet ska fungera parallellt med natione

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/bankinlaning - 2025-10-29

Ska EU:s medlemsländer anpassa regelverket för bankräddning till den nya internationella standarden? Som ett steg i översynen av EU:s bankkrislagstiftning har EU-kommissionen bland annat föreslagit ändringar av den gemensamma bankräddningsmekanismen. Förslaget syftar till att säkerställa att finansinstitut i ekonomiska svårigheter kan räddas eller omstruktureras utan att skattemedel inte används o

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/nodstallda-banker - 2025-10-29

Ska de nationella konkurrensmyndigheterna i EU få mer likartade befogenheter och bättre resurser för att upptäcka t ex karteller? En stor och viktig del av regelverket för EU:s inre marknad är den gemensamma konkurrenslagstiftningen. I tillämpningen och tillsynen av reglerna samverkar nationella konkurrensmyndigheter och kommissionen. Emellertid sker årligen både prisökningar och pengaförluster so

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/konkurrens - 2025-10-29

Bör kommissionen få befogenhet att begära information från företag för att mer effektivt kunna utreda t ex diskriminering på den inre marknaden? På den inre marknaden finns företag som åsidosätter privatpersoners och företags rättigheter, genom t ex prisdiskriminering, geoblockering (diskriminering av att nå internetsidor pga nationell tillhörighet) och hinder i gränsöverskridande paketleveranser.

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/foretagstransparens - 2025-10-29

Ska EU:s medlemsstater gemensamt stärka sina granskningar av utländska direktinvesteringar? Det finns bland många EU-länder en oro över att låta känslig infrastruktur hamna i händerna på stora länder utanför EU, som till exempel Kina eller Ryssland. (I Sverige har till exempel direktinvesteringar som gjorts i Lysekils och Gävles hamnar diskuterats de senaste åren.) EU-kommissionen har därför lagt

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/utlandska-direktinvesteringar - 2025-10-29

Bör EU:s medlemsstater gemensamt ställa hårdare krav på multinationella företag avseende offentliggörande av skatteinformation? Skatteflykt och aggressiv skatteplanering hos multinationella företag har en negativ inverkan både på individuella skattebetalare och på nationer som helhet. För att motverka detta är krav på transparens i redovisningen ett viktigt verktyg. Inom unionen sker redan ett vis

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/skatteflykt - 2025-10-29

Ska skattemyndigheternas arbete mot momsbedrägeri inom e-handeln ytterligare harmoniseras mellan EU:s medlemsstater? Nyligen beslutade EU:s medlemsstater om ett moderniserat och förenklat regelverk för mervärdesskatt (moms) inom den digitala handeln. I anslutning till detta överväger EU-kommissionen att lägga fram ytterligare ett förslag med fokus på bekämpning av momsbedrägerier inom e-handeln. F

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/momsbedrageri - 2025-10-29

Ska Schengenområdets medlemsländer stärka sina förpliktelser att rapportera in information om personer som fått nationella inreseförbud? Schengenområdets informationssystem (SIS) syftar till att underlätta extern gränsbevakning genom informationsutbyte mellan myndigheter i en gemensam databas. Nu har kommissionen lagt fram ett förslag som bland annat innefattar effektivare användning av fingeravtr

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/inreseforbud - 2025-10-29

Ska det gränsöverskridande polisiära samarbetet i Europa ytterligare fördjupas? Inom Schengenområdet har brottsbekämpning främjats av gränsöverskridande polisiärt samarbete, bland annat med hjälp av en gemensam informationsdatabas (SIS). Databasen gör det möjligt för berörda myndigheter som t ex polismyndigheter att utfärda varningar angående efterlysta eller saknade personer eller registrera förl

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/brottsbekampning - 2025-10-29

Ska alla nationella beslut om återvändande av migranter inrapporteras i en EU-gemensam databas? Som en del av EU:s arbete för att möta de senaste årens omfattande migrations- och säkerhetsutmaningar har kommissionen lagt fram ett förslag om att revidera regelverket för Schengens informationssystem (SIS). För att förbättra implementeringen av EU:s återvändandepolitik och minska incitamenten för ill

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/lag-och-ordning/migranters-atervandande - 2025-10-29

Ska EU:s medlemsstater harmonisera regler för köp av digitalt innehåll och tjänster, som musik, film, e-böcker, molntjänster och sociala medieplattformar? Idag saknas tydliga regler inom EU och i många medlemsstater för konsumenters rättigheter vid leverans av digitalt innehåll och tjänster, såsom film, musik och e-böcker. Detta leder till rättslig osäkerhet och praktiska svårigheter för såväl kon

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/digitala-tjanster/digitalt-innehall - 2025-10-29

Ska EU:s medlemsländer introducera en maximal nivå för konsumentskydd inom detaljhandeln? Idag anger det gemensamma regelverket för konsumentskydd inom EU minimistandarder för online- och fysisk försäljning av varor. Det har inneburit att medlemsstaterna har haft möjlighet att anta mer långtgående konsumentvänliga bestämmelser, vilket skapat ojämlika förutsättningar för konsumenter och företag ino

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/digitala-tjanster/konsumentskydd - 2025-10-29

Ska EU:s medlemsstater gemensamt stärka regelverket för användning av upphovsrättsskyddade verk? Med rådande teknikutveckling och digitalisering är det tydligt att befintlig upphovsrättslagstiftning i mångt och mycket är otillräcklig. För att minska skillnaderna mellan nationella upphovsrättssystem, och göra det möjligt för användare att i större utsträckning få onlinetillgång till verk i hela EU,

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/digitala-tjanster/upphovsrattigheter - 2025-10-29

Ska konsumenter få information om vilken valuta som är fördelaktigast i samband med onlineköp, kontantuttag och kortköp i andra EU-länder? Som konsument ställs man ofta inför två alternativ i samband med kortköp eller kontantuttag utomlands: att utföra betalningen i sin egen valuta eller i den lokala valutan. I denna situation riskerar man att falla offer för dolda valutaomräkningsavgifter, vilket

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/digitala-tjanster/dolda-avgifter - 2025-10-29

Bör företag och myndigheter fritt kunna utnyttja datalagring och andra molntjänster på den digitala inre marknaden? Att ta bort geografiska restriktioner och andra rättsliga hinder för datalagring är ett viktigt steg i utvecklingen av EU:s digitala inre marknad. För att åstadkomma detta har kommissionen lagt fram ett förslag som syftar till att främja företags och myndigheters utbyte och lagring a

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/personlig-integritet/fritt-dataflode - 2025-10-29

Finns det behov av ett stärkt skydd för personuppgifter som lagras i samband med användningen av digitala och sociala medier? Utvecklingen av smarta lösningar för elektronisk kommunikation förenklar våra liv men utgör samtidigt en risk för människors privatliv och säkerhet. Bland annat kan känslig information om politisk och religiös tillhörighet och hälsa lagras och användas utanför individens ko

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/personlig-integritet/skydd-av-personuppgifter - 2025-10-29

Ska forskning och innovation inom Europa få ökat finansiellt stöd? EU:s nuvarande fond för forskning och innovation (Horizon 2020), som syftar till att stimulera forskningsexcellens, industriellt ledarskap och innovationer för att möta samhällets utmaningar, har haft en budget på totalt 80 miljarder euro under åren 2014 till 2020. Inför nästa budgetperiod har EU-kommissionen föreslagit en ny fond,

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/forskning-och-innovation/innovationsfonder - 2025-10-29

Finns det behov av ett EU-gemensamt regelverk för artificiell intelligens, bland annat för att fastställa gemensamma etiska riktlinjer i användningen av robotar? De senaste årens stora framsteg inom forskningen för artificiell intelligens har inneburit att robotar i allt större utsträckning kan härma mänsklig hjärnaktivitet och utföra sysslor i samverkan med människor, bland annat i yrkeslivet, i

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/forskning-och-innovation/artificiell-intelligens - 2025-10-29

Fördelning av flyktingar Vidarebosättning Omfördelning av asylsökande Asylbyrå Process för asylansökan Asylbedömning Asylsökandes levnadsförhållanden Biometrisk databas

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration - 2025-10-29

Centrum för europaforsknings styrelse består av fyra ledamöter från universitetets fakulteter samt tre externa ledamöter. Katarina Areskoug Mascarenhas (styrelseordförande), Senior rådgivare på Kreab och fd chef för EU-kommissionens representation i Sverige Anna Wetter Ryde, ställföreträdande direktör för SIEPS Jan Henrik Nilsson, Docent, Inst. för service management och tjänstevetenskap, Samhälls

https://www.cfe.lu.se/om-cfe/styrelse - 2025-10-29